Den 20 augusti 2025 meddelade Riksbanken att styrräntan lämnas oförändrad på 2,00 %. Samtidigt signalerades att en räntesänkning senare i år inte är utesluten, beroende på hur kommande inflations- och BNP-data utvecklas.
Enligt Reuters bedömer Swedbank att det finns ungefär 50 % sannolikhet för en sänkning redan vid septembermötet, medan aktörer som DNB Carnegie är mer avvaktande och menar att en tydligare nedgång i inflationen, i kombination med svagare ekonomisk tillväxt, krävs innan Riksbanken vågar sänka.
Inflationstrycket i Sverige
Sveriges inflation fortsätter ligga över målet:
- KPIF (Riksbankens huvudmått) uppmättes till 3,0 % i juli, upp från 2,8 % i juni.
- KPI steg samtidigt till 0,8 %, drivet av högre priser på livsmedel (+5,1 %) och el (+8,6 %), medan bensinpriserna dämpade utvecklingen (–15,1 %).
Trots uppgången bedömer Riksbanken att en stor del av inflationen beror på tillfälliga faktorer och räknar med en återgång till inflationsmålet på 2 % under hösten.
Samtidigt visar Eurostat att inflationen i eurozonen låg på 2,0 % i juli 2025, alltså exakt på ECB:s mål. Det innebär att Sverige ligger en hel procentenhet högre än euroområdet, vilket försvårar Riksbankens avvägning:
- En för tidig räntesänkning riskerar att spä på prisökningarna ytterligare.
- En för sen sänkning kan förvärra den redan svaga ekonomiska tillväxten – Sveriges BNP ökade endast med 0,1 % under andra kvartalet.
Framåtblick
De kommande veckorna blir avgörande för Riksbankens beslut:
- BNP-siffrorna för Q2 bekräftar redan en mycket svag tillväxt.
- Inflationen i augusti presenteras den 4 september, och kommer troligen bli en nyckelfaktor inför nästa räntebesked.
Med en inflation som fortfarande ligger klart högre än i euroområdet, samtidigt som ekonomin bromsar in, står Riksbanken inför en svår balansgång mellan inflationsbekämpning och tillväxtstöd.
Inflation och värdebevarande
Sverige har just nu en KPIF-inflation på 3,0 procent, vilket är högre än eurozonens 2,0 procent. Den högre inflationen urholkar köpkraften för svenska kronan och gör att vissa investerare söker sig till alternativa tillgångar som Bitcoin, som ofta lyfts fram som ett slags digitalt guld. Om inflationen fortsätter att ligga över målet kan intresset för kryptovalutor därför stärkas, eftersom de uppfattas som ett skydd mot värdeförlust.
Samtidigt spelar kronans växelkurs mot både euron och dollarn en viktig roll. Om Riksbanken håller räntan lägre än den europeiska centralbanken eller den amerikanska Federal Reserve finns en risk att kronan försvagas ytterligare. Eftersom de flesta kryptovalutor handlas i amerikanska dollar innebär en svagare krona att det blir dyrare för svenska investerare att köpa in sig på kryptomarknaden. En försvagad valuta kan alltså paradoxalt nog både öka intresset för krypto som en värdebevarande tillgång och samtidigt göra tröskeln högre genom att själva köpen blir kostsammare.
Denna text är endast avsedd som allmän information och ska inte betraktas som finansiell rådgivning. Investeringar i kryptovalutor och andra finansiella instrument innebär risk, och du kan förlora hela eller delar av ditt kapital. Läsare uppmanas att själva göra noggranna analyser och vid behov rådgöra med en professionell finansiell rådgivare innan investeringsbeslut fattas.
