Den svenska e-kronan hyllas som en naturlig och modern utveckling i ett land som lämnat kontanterna bakom sig. Riksbanken framhåller fördelar som effektivitet, säkerhet och finansiell inkludering. Men bakom de skinande fasaderna av teknik och framsteg döljer sig en mörkare och mer oroande verklighet: hotet mot den personliga integriteten och risken för en statlig övervakning.
En CBDC (Central Bank Digital Currency) är i grunden ett verktyg för total kontroll. Till skillnad från ett kontantköp, en banköverföring eller ens en kryptovaluta som Bitcoin, är en e-krona inte bara ett digitalt betalmedel – den är en direkt förlängning av staten. Varje transaktion, från din morgonkaffe till din donation till en ideell organisation, kan potentiellt registreras, analyseras och övervakas av en central myndighet.
Från rätt till privilegium
I dagsläget är betalning en rättighet. Kontanter ger dig möjlighet att delta i ekonomiska transaktioner anonymt och utan statens inblandning. Med en e-krona riskerar denna rättighet att förvandlas till ett privilegium som staten kan återkalla.
Tänk dig scenariot:
- Utgiftskontroll: Staten skulle tekniskt sett kunna programmera din e-krona så att den bara kan användas till vissa varor, till exempel livsmedel, men inte till alkohol, tobak eller oönskade tjänster.
- Tidsbegränsade pengar: Pengarna på ditt konto skulle kunna få ett ”förfallodatum” för att stimulera ekonomin och straffa sparande, ett koncept som kallas ”negativ ränta” på individnivå.
- Social poängsättning: Ett system, inspirerat av Kina, där din möjlighet att handla eller resa begränsas baserat på dina politiska åsikter, dina donationer eller dina sociala kontakter.
Det här är inte science fiction. Det är de tekniska möjligheter som en programerbar digital valuta medför.
Sårbarhet för övervakning och missbruk
Sverige är idag ett land med starkt skydd för personlig integritet, men lagar kan ändras. Den infrastruktur som byggs för e-kronan idag kan missbrukas av en framtida regering med mindre respekt för demokratiska värden.
En fullt implementerad e-krona skulle ge staten en oöverträffad förmåga att kartlägga medborgarnas liv. Det skulle skapa en permanent och ofrånkomlig loggbok över alla ekonomiska aktiviteter. Hur säker är den informationen från tjuvar och hackare? Och vilka garantier har vi för att den inte kommer att användas för politisk övervakning?
Är problemet verkligen värt lösningen?
Riksbankens motivering handlar mycket om att kontanterna försvinner. Men istället för att bekämpa symptomet – den minskade kontantanvändningen – genom att tvinga igenom en statlig lösning, borde frågan vara: Vill vi verkligen offra vår sista bastion av ekonomisk integritet för en bekvämlighetslösning?
Det finns alternativ. Istället för en centraliserad, programerbar valuta, skulle svaret kunna vara att stärka tillgången till kontanter och samtidigt främja innovation inom privat, säker och integritetsskyddad digital betalning som faktiskt konkurrerar med de stora bankerna.
Frihet och ett öppet samhälle
Denna utveckling speglar en större samhällstrend där jakten på effektivitet och total kontroll leder till en ”kortslutning”. Den levande, komplexa ekonomin med dess opåkallade och mänskliga transaktioner riskerar att pressas in i ett transparent, binärt system. Detta hotar det civila samhällets ryggrad – de frivilliga associationerna och den informella solidariteten där människor själva organiserar sig. När varje öre är spårbart och styrbart försvinner möjligheten till anonym medmänsklighet och spontant engagemang. E-kronan främjar ett synsätt där medborgaren primärt är en datapunkt som ska optimeras, vilket urholkar det privata utrymme och den frihet som kännetecknar ett öppet samhälle.
Slutord
Innan vi sväljer budskapet om den ofrånkomliga och nödvändiga e-kronan, måste vi ställa de kritiska frågorna. Vi får inte blint lita på att denna makt alltid kommer att användas av godhjärtade politiker. Historien är full av exempel på hur teknologisk utveckling, som såg ofarlig eller till och med positiv ut i början, senare blev ett verktyg för förtryck.
Den digitala e-kronan är inte bara ett betalmedel. Den är en fundamental förändring av relationen mellan stat och individ. Att ge staten denna grad av insyn och kontroll över vardagsekonomin är ett farligt experiment med den svenska demokratin och den personliga friheten. Den frågan är för viktig för att lämnas enbart till tekniker och ekonomer. Den är en demokratisk fråga som angår oss alla.
Är du intresserad av den svenska utvecklingen och riskerna med ett kontantlöst samhälle, rekommenderar vi att du läser boken : Ett kortslutet Sverige. Skriven av kontantupproret.
