En granskning visar att flera av Sveriges största pensionsfonder har miljardinvesteringar i företag som anklagas för att bidra till folkrättsbrott i Gaza. Kritiker menar att det är oförenligt med fondernas etiska riktlinjer, medan AP-fonderna själva betonar att bevisunderlaget ännu är för svagt för att dra slutsatser.
Miljarder i Palantir och Rolls-Royce
De statliga buffertfonderna AP 1–4 och den stora AP 7 har betydande aktieinnehav i det amerikanska techbolaget Palantir och den brittiska industrijätten Rolls-Royce.
Palantir utvecklar avancerade AI- och övervakningssystem för krigföring. Enligt FN och flera människorättsorganisationer används dessa i Israel för att kartlägga och rikta insatser i Gaza. Rolls-Royce tillverkar bland annat motorer till militära transportfordon som den israeliska armén uppges använda i markoffensiver.
AP 7 är den största ägaren bland de svenska fonderna. Under de senaste två åren har fondens aktieinnehav i Palantir ökat explosionsartat, från omkring 389 miljoner kronor hösten 2023 till närmare 4,8 miljarder kronor i mitten av augusti 2025. Även Rolls-Royce är ett tungt innehav, värt cirka 1,5 miljarder kronor.
Även de mindre AP-fonderna sitter på stora poster:
- AP 1 äger Palantir-aktier värda runt 446 miljoner kronor och Rolls-Royce för cirka 43 miljoner.
- AP 2 har motsvarande 5 miljoner i Palantir och 39 miljoner i Rolls-Royce.
- AP 3 äger Palantir-aktier för 15 miljoner.
- AP 4 har cirka 281 miljoner i Palantir och 136 miljoner i Rolls-Royce.
Sammanlagt rör det sig om flera miljarder i svenska pensionspengar som är placerade i företag direkt kopplade till pågående militära operationer i Gaza.
Investering i vit fosfor-producent
Utöver dessa innehav har AP 7 också investerat i det israeliska kemiföretaget ICL Group, en av världens största producenter av fosforbaserade kemikalier. Bolaget pekas av Amnesty och Human Rights Watch ut som tillverkare av vit fosfor – ett ämne som har väckt starka protester när det används i tätt befolkade områden.
Vit fosfor är tillåtet under internationell rätt för rök- och belysningsgranater men förbjudet att använda som vapen i civila områden. I Gaza har organisationer dokumenterat fall där vit fosfor misstänks ha orsakat svåra brännskador på civila.
AP 7 ökade under 2025 sitt innehav i ICL från cirka 1,2 till 1,6 miljoner aktier. Posten motsvarar ett marknadsvärde på ungefär 100 miljoner kronor.
”Vi behöver mer verifierbar information”
Frågan om etiska investeringar är känslig för AP-fonderna, som har i uppdrag att både ge långsiktig avkastning åt svenska pensionssparare och att följa tydliga riktlinjer om hållbarhet. Från en intervju med SVT uttalar sig både hållbarhetsansvarig och kommunikations chef om AP 7s investeringar.
Charlotta Dawidowski Sydstrand, hållbarhetsansvarig på AP 7, säger i en intervju att fonden följer frågan noga:
– Vi ser mycket allvarligt på uppgifterna, men i krigszoner är det ofta svårt att verifiera informationen. Innan vi fattar investeringsbeslut behöver vi ett tydligt bevisläge. Under hösten kommer vi att föra dialog med de berörda bolagen.
AP 7:s kommunikationschef Mikael Lindh Hök bekräftar att svartlistning kan bli aktuell:
– Om det står klart att ett företag tillverkar produkter som används i strid med internationell humanitär rätt kommer vi att agera. Det kan innebära att vi säljer av innehaven. Men just nu bedömer vi att det krävs ytterligare fakta.
Kritiken mot AP-fondernas investeringar är hård. Fair Finance Guide, en organisation som granskar finanssektorns hållbarhetsarbete, menar att fonderna går emot sina egna löften om att inte bidra till folkrättsbrott.
Även politiker har börjat kräva svar. Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson har kallat investeringarna ”oacceptabla” och krävt att regeringen ser över AP-fondernas mandat. Miljöpartiet vill att regeringen snarast klargör riktlinjerna för vad som ska anses etiskt försvarbart i en krigssituation.
Bakgrund: AP-fonderna och deras mandat
Sverige har sex allmänna pensionsfonder (AP 1–4, AP 6 och AP 7). De fungerar som buffertar i pensionssystemet och förvaltar tillsammans omkring 2000 miljarder kronor.
AP 7 är den största och fungerar som statens förval i premiepensionssystemet. Om man inte själv väljer fonder placeras pengarna automatiskt där.
Alla AP-fonder är bundna av regeringens ägarpolicy och ska arbeta för långsiktigt hållbara investeringar. Det innebär bland annat att de inte ska investera i bolag som bryter mot internationella konventioner som Sverige har undertecknat.
Svår balans mellan etik och avkastning
Fondernas dilemma är tydligt: å ena sidan har de krav på att förvalta pensionspengarna med god avkastning, å andra sidan ska de leva upp till högt ställda etiska krav.
Palantir och Rolls-Royce är båda börsraketer. Palantir har fått ett uppsving tack vare sin AI-teknologi, som används av flera västliga försvarsmakter. Rolls-Royce har vunnit kontrakt inom flyg- och försvarsindustrin och sett kraftigt stigande aktiekurser.
Att sälja av innehaven skulle kunna innebära att fonderna går miste om avkastning för svenska pensionssparare. Samtidigt riskerar fortsatt ägande att urholka förtroendet för fondsystemet. Det blir ett svårt ställningstagande att ta, men det är en fråga flera andra länder brottas med. I flera länder pågår liknande debatter. I Norge har oljefonden svartlistat ett antal företag som anses bidra till krigsbrott. I Nederländerna har pensionsjätten ABP mött kritik för investeringar i vapenbolag kopplade till Israel.
Internationella organisationer som Human Rights Watch och Amnesty har länge uppmanat institutionella investerare att lämna bolag vars produkter används i Gaza.
Kryptovalutor – ett alternativ som inte lockar AP-fonderna än
Samtidigt som AP-fonderna granskas för sina innehav i bolag med kopplingar till Gaza, väcks frågan om vilka alternativ som finns. Internationellt har vissa pensionsfonder börjat experimentera med kryptotillgångar, särskilt i Nordamerika och Asien.
De svenska AP-fonderna har dock valt att helt stå utanför kryptomarknaden. Skälen är flera: den höga risken, de etiska frågorna kring energiförbrukningen i bitcoin-nätverket och det faktum att kryptovalutor ännu inte omfattas av samma reglering som traditionella värdepapper.
– Krypto är fortfarande en oreglerad och osäker marknad. För oss är det otänkbart att placera pensionskapital där i dagsläget, säger en person med insyn i AP-fondernas strategi.
EU:s nya regelverk MiCA (Markets in Crypto Assets), som träder i kraft 2026, kan dock förändra förutsättningarna. MiCA innebär bland annat hårdare krav på transparens, redovisning och konsumentskydd. Om kryptotillgångar i framtiden omfattas av samma hållbarhetskriterier som aktier och obligationer kan frågan om pensionernas roll på kryptomarknaden återigen väckas.
Flera experter menar att diskussionen är oundviklig: om AP-fonderna idag kritiseras för investeringar i bolag kopplade till militära insatser, kan kryptotillgångar i framtiden ses som ett mer neutralt alternativ – trots deras miljömässiga och regulatoriska problem.
Vad händer nu?
AP 7 och de andra fonderna aviserar att frågan ska upp på bordet under hösten. Enligt uppgift ska dialog föras med Palantir, Rolls-Royce och ICL Group om deras affärsrelationer med Israel.
Regeringen har hittills inte kommenterat ärendet i detalj men hänvisat till att fonderna är självständiga i sina investeringsbeslut. Socialförsäkringsministern har dock sagt att ”det är viktigt att pensionssystemet har allmänhetens förtroende”.
